Christer Sjöberg, 8b
Stavsborgsskolan

Tillbaka 

Katolska kyrkan

Organisation
Den katolska kyrkan är den kyrka som har flest anhängare i hela världen, uppskattningsvis runt 900 miljoner. Dessa bor främst i Syd- och Mellaneuropa och Sydamerika. Till Sydamerika kom katolicismen med missionärer från Spanien och Portugal.
Katolsk betyder allmän. Kyrkan står öppen för alla.
Påven är högsta ledaren för katolska kyrkan. Han är biskop av Rom, och efterträdare till aposteln Petrus, som var Roms förste biskop. En ny påve väljs av ett antal biskopar (kardinalerna).
Kardinalerna väljs av Påven. De sitter i ett råd som heter kurian. Detta råd har makten i Vatikanstaten.

Gudstjänsten
På söndagarna hålls huvudgudstjänsten, en sorts mässa. Den är uppdelad i två delar: ordets gudstjänst och nattvarden. Mässan börjar med ordets gudstjänst. Den inleds med syndabekännelse och böner. Två texter ur Gamla eller Nya testamentet läses. Prästen läser sedan evangelietexterna, varefter han håller en kort predikan. Ordets gudstjänst avslutas med trosbekännelsen, några psalmer och böner.
Nattvarden, som är andra delen, inleds med att korgossarna (prästens hjälpredor) bär fram bröd och vin till altaret. Prästen lyfter brödet och vinet, medan församlingen faller på knä. Förvandlingen, när blodet och vinet blir till Jesu kropp och blod, sker när prästen läser ur Matteus 26 kapitlet. Detta är mässans höjdpunkt. Under tystnad kommer besökarna fram till prästen som delar ut hostia, nattvardens bröd. Efter nattvarden får församlingen Guds välsignelse genom prästen, som är det sista som händer i mässan.

Sakrament
Katolikerna har sju sakrament. Sakramenten är heliga och de tror att Gud är närvarande under dessa.
Dopet är det första sakramentet. Då lovar föräldrarna ätt uppfostra barnet enligt kyrkans tro.
Konfirmationen är en fortsättning av dopet, där man bekräftar att man ska fortsätta leva kristet i sitt vuxna liv.
Nattvarden är höjdpunkten i mässan och firas varje dag.
Om man syndat kan man gå till bikt. Man erkänner sina synder för en präst. Om man vill bättre sig kan man bli förlåten.
Äktenskapet innebär att makarna lovar att de ska leva i ett förbund livet ut. Det är oupplösligt. Det innebär att katoliker inte kan skilja sig, men däremot flytta isär. (skenheligt om något ???)
Prästvigningen sker när en biskop inviger någon att bli präst. Han får sedan tillåtelse att leda mässan och förmedla de olika sakramenten. Katolska präster lever i celibat. Kvinnor får inte bli präster.
När någon är sjuk och inte kan gå till mässan kan han be att få de sjukas smörjelse. Prästen kommer då och smörjer in den sjuke med olja, i hopp om att denne ska bli frisk.

Kloster
Klosterväsendet är ganska vanligt i katolska kyrkan. De som vill bli munkar eller nunnor måste lova att leva i fattigdom, lydnad och kyskhet. De som vill gå i kloster får oftast en lång träningstid som postulanter. Det dröjer flera år innan de avlägger sina eviga löften och blir munk/nunna ”på riktigt”.

Skärseld
När man dör tror katolikerna att man renas från sina synder innan man förenas med Gud. Detta kallas skärselden.

Korstecken
Katoliker gör ofta korstecken, dvs rör med högra handen vid pannan, bröstet och skuldrorna. Korstecknet är ett uttryck för katolikens tro på den treenige guden. Många idrottsmän brukar göra korstecken.

Helgon
Helgon kan människor bli, som har levt ett fromt och uppoffrande liv. De är ofta nästen fria från synd. Innan någon helgonförklaras granskas dennes liv mycket noga. Vid helgonförklaringen äger en ceremoni rum i Peterskyrkan, och Påven skriver in helgonets namn i ” den gyllene boken”.