Australien
Australien ligger i Indiska Oceanen. Landet tillhör världsdelen Oceanien, dit även Nya Zeeland och de ögrupper som kallas Söderhavsöarna tillhör. Tasmanien tillhör Australien. Australien sträcker sig över tre tidszoner.
Från öst till väst mäter Australien 4000 km. Dess yta är lika stor som 7/10 av Europas. Australien är en jättestor ö, och kallas därför för kontinent.
Australien ligger lågt. Detta p.g.a. den extrema torkan som resulterar i att landmassorna sjunker ner i havet hela tiden. Mindre än 6% av hela arealen ligger över 700 meters höjd.
Mellersta och västra Australien är torrt och ödsligt. Här ligger de tre öknarna Stora Viktoriaöknen, Gibsonöknen och Stora Sandöknen.
Längs hela ostkusten löper en bergskedja. Den högsta
delen kallas Ausralalperna. Den är ungefär lika hög som
våra lappländska fjäll. Det högsta berget ligger i
söder och heter Mount Kosciusko och är 2 230 meter högt.
Mellan bergskedjorna i öster och de höga öknarna i mellersta
Australien ligger en djup sänka. Här ligger landet under havsytan.
Det är här som sjöarna och floderna finns.
Den största sjön är en saltsjö som ligger 12 meter
under havsytan. Den heter Eyre. Den längsta floden heter Darlingfloden
och är 2 800 kilometer lång.
Australien har inte så många öar runt kusten. Den
största ön är Tazmanien.
Australien är indelat i åtta delstater och territorier. Dessa
har en huvudstad var, men den gemensamma huvudstaden är Canberra.
I Australien, på Tasmanien och på Nya Zeeland talas det
engelska.
Livet i Australien skiljer sig inte mycket ifrån livet i Europa
och USA.
Landet är ett av världens mest industrialiserade länder.
Sydney är en av Australiens viktigaste industristad.
Växtlighet
Australien och öarna runtom har i minst 60 miljoner år varit
isolerat från omvärlden p.g.a. haven. Detta har bidragit till
att många växter och djur är helt annorlunda där.
De har utvecklats på sitt eget sätt och anpassats sig framförallt
till torkan.
40% av Australiens yta är öken och 40% är i huvudsak
gräs- och buskstäpp. På östkusten finns det regnskog.
Det vanligaste trädet är eukalyptusträdet. Det är
ett snabbväxande träd vars blad är gröna året
om. Bladen har ett skyddande vaxlager för att inte torka ut. För
att undvika den starka solen hänger bladen rakt ner. Eukalyptusträdet
innehåller en olja som används bl.a i halstabletter. Det finns
ca 600 olika arter av eukalyptusträd och en art kan bli uppemot 100
meter hög. En annan art är feberträdet. Även feberträdet
växer fort och suger upp mängder av vatten ur jorden. Därför
planteras den ofta i sumpmarker, där det ofta finns malariamyggor.
När jorden torkat upp trivs inte malariamyggorna och människor
kan slå sig ner i området.
Många av Australiens växtarter (ca 80%) finns bara i Australien.
En art som bara förekommer inom ett visst område kallas endemisk.
Djurliv
Australien har ett rikt djurliv och många djurarter är liksom de flesta växterna endemiska.
Kängurun är ett av de mest kända djuren när man
talar om Australien. Det finns 45 olika arter i olika storlekar. En art,
råttkängurun, är liten som en hare. Den röda jättekängurun
däremot är stor som en vuxen man när den sitter på
bakbenen. Den kan väga uppemot 90 kg.
Kängurun har kraftiga bakben, och tack vare dem kan kängurun
hoppa upp till 10 meter i ett enda språng och få upp en fart
av 50km/h. Sin långa svans använder den till att styra och hålla
balansen med.
Kängurun är ett däggdjur och tillhör pungdjuren.
Pungen är en ficka på honans mage där ungen håller
till när den är liten. En röd jättekängurus unge
är bara 8mm när den föds. När den kommit ut måste
den leta sig upp till mammans pung. Det lilla äventyret tar ca 3 minuter
om allt går bra. Kängurun har blivit en symbol för
Australien.
Koalan är ett annat pungdjur i Australien. Den blir ca 60-85cm
lång och har en tät, ullig päls som är grå på
ovansidan och vitaktig på undersidan. Huvudet är stort med stora,
runda ögon och stor nos. Bakfoten har tre tår, varav två
nästan är sammanväxta, men dock med åtskilda klor.
På framfoten kan första och andra tån sättas mot
de övriga, vilket ger god gripförmåga. Koalan lever i eukalyptusskogar
i östra och centrala Australien. Det lever uppe i träden och
kommer endast ner på natten för att äta. Den äter
blad av tolv olika arter eukalytus (den luktar själv eukalyptus) och
ibland även mistelväxter och Tristaniaträd. Bladen innehåller
så mycket vätska att den inte behöver dricka vatten. Koala
betyder på infödingarnas språk ”inget drickande”.
Koalan lever ensam. Honan föder vartannat år en enda unge
efter endast 35 dagars dräktighet. Ungen stannar i mammans pung i
5-6 månader och yttligare 3 månader i mammans närhet.
Ofta sitter den på mammans rygg.
Andra djurarter som är speciella för Australien är phalanger,
flygande hund, dingo och emu.
Stora barriärrevet
Stora bärriärrevet ligger vid Australiens nordöstrakust.
Det är världens största korallrev. Revet började byggas
för omkring 50 miljoner år sedan. Nu är det ungefär
2 000 km långt, alltså längre än Sverige.
Ett rev byggs upp av koralldjur som lever i kolonier. De flesta koralldjur
är mikroskopiskt små. Eftersom koralldjuren behöver ljus
byggs revet uppåt.
Undervattensklipporna i stora barriärrevet är fulla av liv,
men farliga för fartygen. Många fartyg har förlist här.
Klimat
Australien har ett varmt och torrt klimat. Eftersom kontinenten ligger
på södra halvklotet är det vinter där när vi
har sommar.
Runt kusterna är temperaturen ganska jämn året om.
Den norra delen har en högre medeltemperatur eftersom den ligger närmare
ekvatorn. I mellersta Australien är det varmast. På sommaren
blir det ibland upp till 50°C i skuggan. Nästan hela Australien
har låg nederbörd, i norr regnar det mest på sommaren
och i söder mest på vintern. I inlandet kan det ibland gå
flera år innan det regnar. Det finns nästan inga vattenfyllda
floder p.g.a den svåra torkan. Det tar många år innan
naturen reparerar skadorna efter en svår torka.
Historia
Namnet Australien kommer från de latinska ordet australis, som
betyder sydlig.
Långt innan européerna upptäckte Australien upptäckte
de Asien, Afrika och Amerika. Med så mycket land på det norra
halvklotet ansåg man att det måste finnas ett stort landområde
i söder för att jämna ut. Detta okända land kallade
man för ”Terra australis”, Sydlandet.
I början av 1600-talet skickade Portugal, Spanien och Holland ut
expeditioner på jakt efter den okända kontinenten ”Terra australis”.
En spanjor vid namn Torres seglade mellan Nya Guinea och Australien. Detta
sund kallas nu Torres sund.
Under 1600-talet var det holländarna som var ivrigast på
att utforska kontinenten. De kallade landet Nya Holland. År 1640
gav sig holländaren Abel Tasman iväg. På sin färd
mot Nya Zeeland passerade han södra och östra kusten på
ett land som han trodde var fastlandet. Detta var i själva verket
Tasmanien som ön fick heta, just efter Abel Tasman.
På 1700-talet skickade engelskmännen ut en expedition för
att utforska Australien. Den leddes av kapten Cook och år 1770
landsteg han på Australiens östkust. Han kallade landet ”Nya
Sydwales”, och så kallas fortfarande den delstaten där han steg
iland. Han gick iland där nuvarande Sydney ligger, och där fanns
mängder av vackra, dittills okända växter. Viken utanför
döptes till Botany Bay (botaniska viken). Med på den här
expeditionen var även en svensk botanist. Han var Carl von Linnés
lärjunge och hette Daniel Solander.
Invandring
De första européerna kom inte till Australien av egen vilja.
De blev ditskickade för att avtjäna sina straff. År
1788 kom den första fånggruppen på ungefär 700 fångar
till Botany Bay. Efter 25 år bodde där 12 000 fångar.
Då bodde det även 700 nybyggare där som kommit dit frivilligt.
Fram till år 1850 ökade befolkningen sakta men säkert.
1851 började den stora guldrushen. Det ryktades om att man hade hittat
stora mängder guld i Australalperna. Hundratusentals människor
flyttade då dit. Under 1850-talet ökade befolkningen från
400 000 till över 1,1 miljon, pga guldrushen.
Befolkning
År 1996 var invånarantalet i Australien uppe i 18,3 miljoner
människor. Det är ett väldigt litet invånarantal för
ett så pass stort land. I medeltal bor där endast 2 människor
per km -². Man kan jämföra det med Sverige som är 20
gånger mindre. Där är medeltalet 19 inv/km², även
fast vi har ett lågt invånarantal.
Nästan 70% av befolkningen bor i sydöstra Australien. Där
finns storstäderna.
I västra och mellersta Australien är det väldigt glest
mellan gårdarna. Där bor i medeltal bara 0,1 invånare
per km².
Invandringen till Australien fortsätter hela tiden. Det är
mest européer som kommer.
Australiens befolkning är mycket ojämt utspridd. Bara 2/3
av ytan är bebodd och 85% är koncentrerad till städerna.
Naturtillgångar & näringar
Guldrushen 1850 inledde jakten på mineraler. När guldet tog
slut i floderna så började man bryta malm i gruvorna. Numera
finns det många värdefulla gruvor i Australien. Man har länge
brutit guld, silver, bly, zink, koppar och kol. Under 1960-talet upptäckte
man stora fyndigheter av järnmalm, tenn, nickel och bauxit. Man har
också hittat olja, naturgas och uran.
Jordbruken bringar de största inkomsten för Australien. Ungefär
20 miljoner biffkor ger kött- och mejeriprodukter.
Det finns ca 130 miljoner får och de ger inte bara kött,
utan även ull. Australien är också ett av de länder
i världen som exporterar mest vete.
I de östra delarna av Australien är klimatet väldigt
bra för att odla vete. I Queensland på östkusten odlas
det mer exotiska saker som ananas och sockerrör
P.g.a. de stora avståndet till västeuropa och USA har man
främst framställt livsmedel för eget behov och exporten
har bestått av högvärdiga råvaror som kunnat bära
de höga transportkostnaderna. Den egna industrin gynnas av höga
tullar. Australien är helt beroende av råvaruexporten.
Japan är Australiens största handelspartner.
Aborigines
När de första engelskmännen bosatte sig i Australien
för ungefär 200 år sedan fanns det redan människor
där. De kallas aborigines som betyder urbefolkning. Dessa människor
kom troligtvis till Australien för 20 000 till 30 000 år sedan.
De hade vandrat från Nya Guinea, som då satt ihop med Australien.
Dessa urinvånare var då ett primitivt jägar- och samlarfolk.
De hade hunden som enda husdjur. De använde spjut, knivar och bumeranger
som vapen. Bumeranger är ett slags vapen av trä som kastas mot
bytet. Som vapen är bumerangen lätt böjd. Om man ska använda
den i lek eller idrott så har man en bumerang som återvänder.
En sådan är mer böjd än en jaktbumerang.
När erupéerna började invandra bodde det redan ungefär
300 000 aboriginals i Australien. Nybyggarna trängde helt bort dem
från deras marker. Man kan jämföra det med när indianerna
trängdes undan i Nordamerika.
Man smittade även ner urinvånarna med en massa olika sjukdomar.
Urinvånarnas antal minskade drastiskt och de höll nästan
på att dö ut. År 1960 fanns det endast 60 000 aboriginals
kvar. Sedan dess har antalet sakta ökat. Urinvånarna på
Tasmanien utrotades helt.
Nu består endast 1% av Australiens befolkning av aborigines..
Städer
Canberra är Australiens huvudstad. Den ligger i Nya Sydterritoriet. I Canberra bor det 310 000 invånare. Staden ligger vid floden, Molonglo, som har dämts upp till en serie insjöar.
Melbourne ligger i staten Victoria i Sydöstra Australien. I staden bor 3,2 miljoner människor. Den är Australiens näst största stad efter Sydney. Det finns en stor exporthamn och en internationell flygplats i Melbourne. 1956 hölls de olympiska sommarspelen här.
Perth ligger i Västaustralien. Staden ligger vid floden Swan. Man har stora odligar av bl.a vin och citrusfrukter i Perth. Det bor 1,1 miljoner människor här. Härifrån exporterar man vete, ull, trävaror och frukt.
Cairns är en hamnstad i norra Queensland. Där bor endast 86 000 människor här. Från Cairns exporterar man sockerrör, nötkött och hundar (!). Staden ligger vid Stora Barriärrevet, så det är många som tar båtar från Cairns ut på havet för att snorkla och dyka bland fiskarna och korallerna. Man kan t.ex åka till den vackra ön Green Island, dit många endagsturer ordnas.
Adelaide ligger i Sydaustralien. Där bor 1 miljon människor. Det är en viktig hamnstad där man exporterar t.ex ull, vete, frukt, vin, kött och hundar. Söder om Adelaide ligger ett stort oljeraffinaderi.
Sydney är Australiens största stad och den ligger i Nya Sydwales.
Där bor 3,7 miljoner människor. I Sydney finns det berömda
operahuset. Det finns även en viktig internationell flygplats där.
Delstater
Queensland ligger i Australiska statsförbundets nordöstra del. I denna delstat odlas det mycket. De viktigaste grödorna är vete, durra, korn, sockerrör och ananas. Queensland är till ytan den näst största delstaten i Australien. Den mäter 1 727 200km², och det bor 3,1 miljoner människor där. Man exporterar mycket konserverad frukt därifrån. Det finns ganska mycket koppar, bly, zink och även en del silver i Queensland. Man har även träffat på olja som nu leds bort till raffinaderier i delstatshuvudstaden Brisbane.
Victoria ligger i Australiens södra del och mäter endast 227 600km² till ytan. Där bor det ungefär 4,5 miljoner invånare. Jordbruket är inriktat på vin, sydfrukter och äpplen. Det viktigaste sädesslaget är vete. Ca 2/3 av invånarna i Victoria bor i delstatshuvudstaden, Melbourne.
Nya Sydwales är Australiens folkrikaste stat. Där bor 6 miljoner invånare. Nya Syd Wales är 801 600 km² stort. Canberra och Sydney ligger här.
Sydaustralien är 984400km² stort. I Sydaustralien odlar man vete, äpplen och andra frukter. Fåraveln är också mycket betydelsefull och området har mellan 15 och 20 miljoner får. Sydaustralien har drabbats hårt av bränder och det försöker man åtgärda med hjälp av olika vattenavledningdprojekt. I delstaten bryts järnmalm, vilken skeppas ut över Whyalla, som också har egen stålindustri. Den viktigaste hamnstaden är Adelaide, som också är delstatshuvudstaden.
I Nordterretoriet bor det ungefär 168 000 invånare. Många av dem är urinvånare. Området exporterar stora mängder nötkött och buffelkött samt även levande boskap. Vid kusten bedrivs räkfiske. Delstatshuvudstaden är Darwin.
Västaustralien är till ytan Australiens största delstat. Den är 2 525 500 km² stor. Det finns mycket öken och stäppområden. Här finns bl.a guld, koppar, zink och järn. Delstatshuvudstaden är Perth.
Tasmanien är en ö vid Australiens sydöstra kust. Ön
är 63 000 km² stor. På Tasmanien bor det 182 000 människor.
Tasmanien består av en splittrad bergsplatå med starkt
sönderskuren kust. Den västra delen är täckt av skog.
Ön har milda vintrar, svala somrar och jämn nederbörd året
om. Huvudnäringen är jordbruk. Man oldlar i huvudsak samma saker
som på fastlandet, men man odlar även potatis. År 1901
blev Tasmanien en av Australiens delstater.
Ön beboddes ursprungligen av en folkgrupp vid namn tasmanier,
med de var helt utrotade vid 1800-talets slut.
Nu bor där främst engelsmän och irländare.
Fakta om Australiska statsförbundet
Yta: 7682230 km²
Folkmängd:18,3 miljoner
Huvudstad: Canberra
Religion: Protestantisk (50%), katolsk (25%)
Språk: Engelska
Statsskick:Monarki. De är med i de Brittiska Samväldet, därför
är Storbritanniens drottning statschef
BNP/cap: $18500 (1995)
Tid: +7-9 timmar
Valuta: 1 dollar=100cent
1 AUD=5,80 SEK
Läskunnighet: 99%
Källor:
Focus 97 cd-rom
Focus 98 cd-rom
Encarta 97 cd-rom
Encarta 98 cd-rom
Lilla faktaboken om Australien
Australien och Oceanien
Nationalencyklpedien
Internet